Ett hus – det måste vara en hägring. Vi har just kommit ner från en vandring högt uppe på Monte Camicias bergsrygg, en av de högsta i Apenninerna. Svettiga och småtrötta längtar vi intensivt efter svalkande dryck och lite mat.
Värmen har kommit oss till mötes med nedstigningen från höjderna. När vi närmar oss delar sig hägringen, vi ser nu två hus på den vida slätten. Så känner vi grilldoften och förstår att hägringen faktiskt är verklig. En stund senare njuter vi lutade mot husväggen av små möra grillspett på lamm, arrosticini, som vi sköljer ner med kall öl. Framför oss brer högplatån Campo Imperatore ut sig.
Vi befinner oss bara knappa två timmar från Rom, men helt i vildmarken, i nationalparken Gran Sasso. Regionen heter Abruzzo, inte så bekant för de flesta. I ryggen har vi Apenninernas högsta topp Corno Grande som snuddar tretusen meter över havet.
Den stora gräsplatån liknar en prärie. Boskap har vallats här i alla tider; antalet får på bete var en gång över miljonen, nu är det mest kossor som njuter av den artrika växtligheten.
Nästa dag vandrar vi på lägre höjd, genom blomsterprydda sluttningar. Vårt första mål för dagen är Santo Stefano de Sessanio, en liten befäst medeltida by. Här har svenskättade Daniel Kihlgren skapat ett så kallat albergo diffuso. Det är ett ganska nytt begrepp, och bygger på idén att ta till vara på vanliga bostäder som står tomma och erbjuda turister, med en central punkt för nycklar och service. Daniels hotell utgör nästan hela byn, och längs huvudgatan ligger hans reception, bar och restaurang.
Vi vandrar runt en bra stund, känner in atmosfären i de medeltida gränderna, och missar förstås tiden för lunchserveringen. Det löser sig enkelt i en delikatessbutik vid ett litet torg där man kvickt dukar fram fat med traktens godsaker åt oss.
Efter en mycket liten kopp espresso fortsätter vi vandringen, nu mot den mäktiga borgruinen Rocca di Calascio som vakar över dalen. Vi lunkar på i den varma eftermiddagen, när plötsligt en fårskock korsar vår väg. Fåren vaktas av sex stora fårhundar och en vänlig fåraherde. Han berättar att hundarna skall vakta mot varg, senast förra veckan hade han förlorat tre får. Vi begrundar det hela och undrar vad han tycker om sina får. Äsch, de är riktigt korkade och gör sig bäst på grillen! Det vet vi svarar vi, och tänker på grillspetten dagen innan.
Väl uppe vid fästningen – vi tror det är den högst belägna i Italien – beundrar vi den vidunderliga utsikten, och fantiserar om Rickard Lejonhjärta och Robin Hood. På väg ner mot Calascios enda bar hör vi musik, en riktigt duktig violinist. I denna håla har man musikkvällar och kammarmusikfestival får vi veta. Italien! Vilken mix av intryck man alltid bjuds! Kvar på resan har vi bland annat toppturer i Mussolinis spår. Måtte tiden gå långsamt.
Följ med på vår spännande vandringsresa till Appeninerna och Gran Sasso i hjärtat av Italien. En sida av landet som få möter! Läs mer här
